Blogg

snoklockor-feat

Snöklocksfestival

Förra hösten planterade jag 200 snöklockor på kolonilotten. Jag hade beställt lökar direkt från Holland så de var riktigt fina och hade redan utvecklat lite rötter. Ibland finns det lökar att köpa i trädgårdsbutikerna under hösten. De är svåra att lyckas med. Snöklockor är väldigt känsliga för torka och när de ligger i en påse i en varm butik dör de fort. För att lyckas måste man antingen beställa lökar direkt från en grossist och plantera på momangen när de kommer, eller försöka få tag på tag på exemplar i växt under våren – “in the green” som det heter på engelska. Ibland säljs den större släktingen sommarsnöklocka som snöklocka. Kolla det vetenskapliga namnet. Det ska vara Leucojum vernum och  varje lök har bra en enda blomma. Sommarsnöklocka får flera.

Snöklockan är en knappt två decimeter hög lökväxt som växer vild i bland annat Italien och Frankrike. Det största området med snöklockor som finns i Sverige är i den gamla fruktträdgården som tillhört det gamla munkklostret i Vadstena. Enligt sägnen var det heliga Birgittas trädgårdsmästare Johan Päterson som planterade de första lökarna och sedan har de spridit sig vidare. Idag täcks stora delar av den gamla fruktträdgården av blommande snöklockor under våren. Bilden tog jag i Vadstena för två år sedan. Antagligen blommar de som allra bäst just nu. Av mina snöklockor blev det ganska många, men inte 200, men förhoppningsvis blir det fler för varje år! Det får kanske bli en snöklocksfestival på lotten i år?
Snoklockor

Jatteverbena-featuredimg

Vilken höjdarvinter!

Vilken fantastisk vinter det har varit, om man inte är skidåkare… Jag experimenterar ofta och planterar växter som förmodligen inte kommer att klara vintern. Oftast brukar jag använda frö, så det inte blir så dyrt. Men den här vintern har allt som jag trodde skulle dö klarat sig. Till och med frösådder av jätteverbena har övervintrat! Annat som visar tecken på att vilja leva en säsong till är fyra olika fackelliljor, en kronärtskocka ‘Herrgårds’, till och med några bukettanemoner har övervintrat. Helt utan täckning. Nu återstår bara att se om de orkar blomma också. Vilka otippade växter har övervintrat hos dig?

Vit-bukettanemonJatteverbena
Omslag-Historiska-tradgardar-featured

Historiska trädgårdar. Att bevara ett föränderligt kulturarv, av Maria Flinck

Få personer i Sverige har lika stor erfarenhet av att arbeta med historiska parker och trädgårdar som Maria Flinck. Hon har bland annat tagit fram vårdprogram för en mängd historiska trädgårdar i Stockholm. 1995 fick hon Augustpriset för boken Tusen år i trädgården, från södermanländska herrgårdar och bakgårdar. I boken delar Maria generöst med sig av sin kunskap stora erfarenhet. Men det är ingen bok om praktisk trädgårdsskötsel. I första hand handlar den om antikvariska arbetsmetoder. Centrala frågor är hur man förhåller sig till olika typer av källmaterial, hur man går tillväga när man inventerar en historisk trädgård, hur man upprättar ett vårprogram och vad som bör ingå samt hur man formulerar vad det är som gör en viss trädgårdsanläggning värdefull och värd att bevara. Maria är van vid att arbeta som redaktör och det märks när man läser. Trots det akademiska innehållet är det en lättläst bok.

Omslag Historiska trädgårdar
Fritillaria gror

Hej vad det gror!

Förra våren sådde jag knappt tjugo olika arter av Fritillaria. Fritillarasläktet kallas på svenska för klockliljor och de mest kända medlemmarna är kejsarkrona och kungsängslilja. Många av dem växer vilda på karga och svårtillgängliga platser på hög höjd i sydvästra Asiens bergstrakter. Där är vintrarna iskalla och somrarna stekheta och torra. Därför hatar många av dem fuktiga vintrar och regniga somrar. De krångligaste arterna får jag titta på i Göteborgs botaniska trädgård och andra ställen med alpinhus, men nu har jag tänkt utöka min samling med några halvsvåra.

Hos många lökväxter från kalla områden går fröna in i en vila när de mognat. Sår man dem direkt efter skörden kan de hinna gro redan första sommaren, men annars krävs en eller två köldperioder för att de ska gro. Jag sådde mina frön under vårvintern förra året och nu när solen börjar komma fram och det blir lite varmare gror det i alla krukor.

Eftersom de är så känsliga för fukt har jag blandat upp jorden med lika mycket grov sand och även täckt fröna med sand. Eftersom terrakotta andas, till skillnad från plast, har jag använt terrakottakrukor. Krukorna får sedan stå i en låda med ren sand. Istället för att vattna på sådderna så vattnar jag upp sanden och då transporteras lagom mycket fukt genom krukväggarna och in i jorden. Bilder på blommorna får du vänta på i fem år minst. För så lång tid tar det från frö till blomstor lök. Men då har jag å andra sidan 5-10 lökar av varje art. Skulle jag köpa lökar av dem skulle flera av dem kosta en hundring styck och andra finns knappt att köpa som lökar!

Fritillariasådd
IMG_9130besk

Tjyvstart på Bergianska

Istället för att lyssna koncentrerat efter fågelkvitter eller värma snödropparna med hårtorken åkte jag till Bergianska trädgårdgården i Stockholm i helgen. I Edvard Anderssons växthus är vårblomningen i full gång med sydafrikaner som vinterraket och kalla, fransoser och italienare som olika lavendel och cyklamen och sydamerikaner som panteramaryllis. Panteramaryllisen är en av mina favoriter. Jag har varit mer eller mindre besatt av olika lökväxter i 20 år och särskilt alla de som ingår i familjen amaryllisväxter, till exempel narcisser, snödroppar, spindelliljor och krinum. Panteramaryllis är en av de arter som växer vilt i Sydamerika och som använts för att korsa fram de stora och pampiga sorter vi odlar till jul. Men Amaryllis är egentligen en vårblomma och om man sparar köpta lökar brukar de så småningom bli vårblommor.

De vilda arterna är inte alls lika storslagna, men minst lika vackra. Vackrare om jag får avgöra. Panteramaryllisen slår alla moderna hybrider med sina rödprickiga blommor. Lökarna blir bara omkring fem centimeter i diameter. Det är bra att tänka på om man lyckas få tag på en sidolök som bara är centimeterstor.  Tyvärr finns den inte att köpa, men den envisa kan lyckas byta till sig en lök.

Panteramaryllis, Hippeastrum pardinum

Panteramaryllis

Vinterraket är en  lökväxt som brukar blomma pålitligt varje vinter om man odlar den i kruka. Ibland står den grön året om, men det händer att bladen vissnar över sommaren. Skulle bladen visa tecken på att börja vissna är det viktigt att sluta vattna. Då vill plantan vila och fortsätter man vattna kan hela löken ruttna. Två arter av vinterraket (V. capensis och V. bracteata) finns emellanåt att köpa på postorder hos vissa fröföretag. Blommorna kan vara helt vita eller i olika rosa nyanser.

Vinterraket Veltheimia capensis

Vinterraket

Den översta bilden visar kanarieklocka, som är en klätterväxt från kanarieöarna. Den är flerårig men lär gå att odla som ettårig om man sår riktigt tidigt. Jag har inte provat, men är sugen.

 

Land Alice fäbod

I somras gjorde jag en trädgårdsresa till Dalarna med Allt om trädgårds läsare. Bland annat besökte vi Land Alice fäbod i Skallskog utanför Leksand. Där fick vi glödstekt sill med kokt potatis och gräddfilssås. Till det drack vi enrisdricka som Alice gjort på enris och jäst. Enrisdricka gör man genom att fylla en 10-literskastrull med enris och hälla på vatten tills det täcker riset. Sedan kokar man vattnet med riset en stund (runt en kvart) och låter det stå på eftervärme en stund till. Därefter silar drickan och rör i 1 kg socker och ett halvt paket jäst. Drickan får sedan stå i rumstemperatur ett dygn. Det är viktigt att drickan förvaras svalt. Annars jäser den och blir alkoholhaltig. Helst ska den drickas upp inom ett par veckor.
Enrisdricka smakar verkligen enbuske! Jag gillar det men jag har träffat fler som inte tycker om det än som gillar det.

Kristinas-lind

En pigg 400-åring

Kristinas-lind

För ett tag sedan träffade jag en arborist, en person som är specialist på vård av träd, och pratade med honom om hur ett 250 år gammalt träd mådde. Då berättade han att man bara genom att titta på barken kan få en bra bild av hur ett träd mår. På ett friskt träd som fortfarande växer spricker barken upp lite grand hela tiden. Det gör att det bildas brunröda glipor mellan “barkremsorna”. Bilden visar barken på den nästan 400 år gamla linden som växer i parken på Svartsjö slott utanför Stockholm. Det är en av de två äldsta parklindarna i Sverige. Den andra finns i Grönsöö slottspark. Kolla hur tydligt man kan se de rödbruna gliporna i barken!

Om jag varit trädgårdsmästare på 1700-talet

tumblr_mw78cdv8RX1rdajz2o1_500

Om jag varit trädgårdsmästare på 1700-talet hade jag skurit några rispor i barken på mitt äppelträd med frostskador. Åderlåtning, som man kallade det, användes på träd som skadats efter hård vinter. Man sa att de hade kallbrand. Precis som en människa som förfrusit sig riktigt mycket. På hagtornbusken, där rådjuret fejat bort en bit av barken skulle jag ha baddat såret med bivax och harts och lindat om med en linneduk. Under 1700-talet såg man på träden som om det vore människor och använde samma ord för sjukdomar och samma botemedel. Metoderna kanske inte funkar så bra, men det är ett rätt så fint förhållningssätt. Eller hur?

Viktig kvinnohistorisk märkesbyggnad förstörs

På Riddargatan 5 Stockholm ligger en gul byggnad inklämd. Få känner till dess historia. Det är det före detta högre seminariet för lärarinnor som byggdes 1870. Fram till dess hade kvinnor inte tillåtits genomgå högre utbildning. Man menade att kvinnor inte kunde tillgodogöra sig högre studier. Seminariet fungerade som en viktig symbol för kvinnorörelsen och artiklar som poängterar seminariets betydelse för kvinnors rätt till utbildning finns i tidskrifterna Dagny och Idun. Bland andra Fredrika Bremer skänkte och testamenterade böcker till seminariet och Selma Lagerlöf genomgick lärarutbildningen här.

Tillsammans med AIX arkitekter var jag med att ta fram en antikvarisk förundersökning inför en förnyelse av det gamla seminariet och två angränsande fastigheter. Både vi och stadsmuseet värderar byggnaden högt, men trots det har man nu från byggnadsnämndens sida beslutat att riva en flygel åt gården, där seminariets samlingssal, bönesal och gymnastiksal ligger. En betydelsefull byggnad för Sveriges utbildningshistoria och för kvinnors frigörelse är på väg att förstöras när gårdsflygeln rivs.

Gamla trädgårdsböcker I

Johan Ahlich

Man kan hitta en hel del rolig läsning i gamla trädgårdsböcker. Ibland är det rent hokus pokus för våra öron, ibland är det glömda kunskaper som vi kan ha nytta av även idag.

Johan Alichs bok Trägårds-Skiötsel kom ut 1744. Det kan vara lite jobbigt att läsa frakturstilen i början, men med lite tålamod släpper det efter några sidor. Hela boken finns som pdf om du följer länken nedan.

Ahlich var ursprungligen från Tyskland men bodde i Stockholm och var bland annat delaktig i anläggningen av Tureholms slottspark i Södermanland.

http://weburn.kb.se/eod/0240/NLS11A000240.pdf