Datum:   december 3, 2013

Mellan 2012 och 2014 arbetade en tvärvetenskaplig arbetsgrupp med att upprätta trädvårdsplaner för samtliga kyrkogårdar i Upplands västra kontrakt inom Uppsala stift. Projektet initierades och leddes av Cecilia Wannfors, restaureringsarkitekt och fastighetskonsult inom Svenska kyrkan. I den ursprungliga arbetsgruppen ingick arboristen Cathrine Bernard, landskapsarkitekten Lotta Sobéus och antikvarien och trädgårdsmästaren André Strömqvist.

Den första trädvårdsplanen som upprättades inom projektet behandlade Ärentuna kyrkogård norr om Uppsala. Ärentuna ligger i ett öppet jordbrukslandskap strax öster om Björklingeån. Kyrkan, uppförd omkring år 1300, och kyrkogården är en del av ett gammalt sockencentrum med prästgård och skola. Platsen har tidigt varit befolkad och har en lång hävd som begravningsplats. Det visar de gravfält från brons- och järnåldern som ligger i närheten av kyrkogården. Kyrkogården består av två delar. En äldre som omger kyrkobyggnaden och en yngre som gränsar åt norr och öster. Kyrkogården vid Ärentuna har under lång tid varit ovanligt rikt trädplanterad. Den gamla kyrkogården inramas av en trädkrans och fram till vapenhuset leder en allé.

Detta blev på flera sätt ett pilotfall som användes för att vidareutveckla metoden. Från början hade vi tänkt oss historik och nulägesbeskrivning i separata kapitel, men vi kom fram till att materialet blev mer lättillgängligt om delarna vävdes samman. Från början var det också tänkt att enbart träden skulle ingå i planen, men arbetet har utvecklats till att även omfatta häckar och solitärbuskar. Definitionen av vad som omfattas av planen är numera träd, häckar och buskar med betydelse för kyrkogårdens struktur.

Baserat på de sammanlagda resultaten ges varje träd en skyddsklassning utifrån dess kulturhistoriska värde enligt en skala från 1 till 4: 1) mycket högt kulturhistoriskt värde för helheten och som individ, 2) högt kulturhistoriskt värde för helheten och som individ, 3) kulturhistoriskt värde som del i en formation eller som individ, 4) lågt kulturhistoriskt värde. Därefter upprättas ett förslag till utveckling av kyrkogårdens trädbeståstånd baserat på den kunskap som kommit fram om kyrkogårdens utveckling och utseende under olika perioder samt trädens kulturhistoriska värde och kondition. Förslaget beskrivs i text av antikvarien, och landskapsarkitekten gör en eller flera planer som illustrerar förslaget.

Den färdiga trädvårdsplanen består av sex kapitel, med planer och arboristens besiktningsprotokoll som bilagor. Kapitlet ”Fastighetsuppgifter” behandlar ägoförhållanden och författningsskydd. Kapitlet ”Övergripande nulägesbeskrivning och historik” behandlar kyrkogårdens historiska utveckling och dagens utformning. I kapitlet ”Kulturhistorisk värdering” görs en övergripande värdering av kyrkogårdsmiljön som helhet. Kapitlet ”Analys av befintligt trädbestånd” omfattar en analys av trädbeståndets aktuella skick, vilket lägger grunden för det efterföljande kapitlet ”Förnyelse” där mer långsiktiga tankar kring utveckling och bevarande av kyrkogården och dess växtlighet utvecklas. I ”Särskilda vårdkrav” ges slutligen en kort beskrivning av hur träden på den aktuella kyrkogården bör vårdas.

Läs trädvårdsplanerna här

Vattholma pastorat

LENA KYRKOGÅRD

ÄRENTUNA KYRKOGÅRD

TENSTA KYRKOGÅRD

 

Balingsta pastorat

BALINGSTA KYRKOGÅRD

VÄSTERÅKERS KYRKOGÅRD

UPPSALA-NÄS KYRKOGÅRD

DALBY KYRKOGÅRD

Hagby kyrkogård

Ramsta kyrkogård