Posts tagged trädgårdshistoria

Trädvårdsplan-för-Tensta-kyrkogård-Tryckkvalitet-1

Trädvårdsplaner för Balingsta och Vattholma pastorat utanför Uppsala

Mellan 2012 och 2014 ingick jag i en tvärvetenskaplig grupp som arbetade med att upprätta trädvårdsplaner för samtliga kyrkogårdar i Upplands västra kontrakt inom Uppsala stift. Projektet initierades och leddes av Cecilia Wannfors, restaureringsarkitekt och fastighetskonsult inom Svenska kyrkan. I den ursprungliga arbetsgruppen ingick också arboristen Cathrine Bernard och landskapsarkitekten Lotta Sobéus. Det första vi gjorde var att utarbeta en mall för trädvårdplanen med historik, kulturhistorisk värdering, analys av befintligt trädbestånd, förslag, inventering av trädbeståndet med konditionsbedömning samt aktuella ritningar och förslagsritningar. Så småningom kompletterades gruppen med ytterligare tre antikvarier: Lotta Wistrand von Liewen, Karna Jönsson och Gunhild Eriksdotter. Nu är projektet avslutat, men fler kyrkogårdar följer.

Läs mer om projektet här

Versaler betyder att länken leder till trädvårdsplanen som pdf.

Vattholma pastorat

LENA KYRKOGÅRD

ÄRENTUNA KYRKOGÅRD

TENSTA KYRKOGÅRD

Balingsta pastorat

BALINGSTA KYRKOGÅRD

VÄSTERÅKERS KYRKOGÅRD

UPPSALA-NÄS KYRKOGÅRD

Dalby kyrkogård

Hagby kyrkogård

Ramsta kyrkogård

 

 

Almstriden

Strid på kniven

Var vi än rör oss på jordklotet finns det spår av andra människors liv. Många händelser är glömda för alltid, medan andra lever kvar långt fram i tiden. På vissa platser kan man komma riktigt nära en historisk händelse. Så nära att man nästan kan höra de människor som deltog. En sådan plats är Kungsträdgården i Stockholm. Där har massor hänt. Drottning Kristinas trädgårdsmästare André Mollet, som skrev Sveriges första trädgårdsbok, har vattnat och skött om växterna. Under första världskriget har stockholmare odlat grönsaker där och 1971 stod almstriden i Kungsträdgården. Under ett par årtionden hade staden sanerat och rivit i Stockholms centrala delar för att skapa en modern och praktisk stad genom den så kallade Norrmalmsregleringen. Men med tiden blev allt fler kritiska. Kritiken och missnöjet över att så måna historiska byggnader revs kulminerade 1971, när staden skulle fälla almarna som omger en serveringsbyggnad i Kungsträdgården. På platsen för almarna skulle man bygga en ny tunnelbaneuppgång och stadsträdgårdsmästaren Holger Blom hade dömt ut almarna som dåliga. Demonstrantanter organiserade sig för att stoppa fällningen av almarna och det blev sammandrabbningar med polisen. Byggarbetare försökte fälla almarna under polisskydd. Demonstranterna vann och uppgången fick en ny placering.

Fortfarande kan man se de läkta såren i trädstammarna efter motorsågarna. Och träden står fortfarande kvar friska, trots att Holger Blom dömde ut dem för över 40 år sedan. Men i morse kunde vi höra på lokalnyheterna att man tvingats fälla almar, som drabbats av almsjuka, i Humlegården något kvarter bort. Vi får hoppas att almarna överlever även den striden. Men i den kan inga demonstranter hjälpa till!

Narcissfestival

Jag snöar väldigt lätt in på saker. Men det betyder inte att jag är periodare. Det gör att jag får fler och fler intressen för varje år som går. Det blir många intressen det! För några år sedan började jag samla på historiska narcisser (påsk- och pingstliljor). De är mycket sprödare än de moderna sorterna och blir bara fler och fler för varje år. Men de är lite svårare att etablera än de vanligaste sorterna. Ibland blommar de första året efter planteringen och tar sedan paus i något år för att känna sig hemma. Ibland kommer det inte en enda blomma de första två vårarna.

När lökarna väl har etablerats blir de långsamt fler för varje år. Eftersom de är lite trögetablerade bör man inte dela dem på samma sätt som man gör med vanliga påskliljor. Sätt dem glest vid planteringen och låt dem växa på sig i fred. Sorten White Lady är ett undantag och brukar blomma bra redan första året och sedan bara bättre och bättre för varje år.

Som bäst trivs de i mullrik och väldränerad jord, men det får inte vara torrt. Blir det snustorrt på försommaren kommer det bara blad. En vanlig rabatt i sol fungerar bra eller i gräset under fruktträden. Men man måste vänta med gräsklippningen tills bladen vissnat ner. Bilderna visar några favoriter som blommar i min trädgård just nu. N. x odorus doftar fantastiskt men är inte fullt så härdig som de andra. Recurvus är en klassiker som finns i många äldre trädgårdar vid sidan av sorten Actea som inte är med på bild. Den orange färgen på Lucifer är oslagbar. Bath’s Flame är lite vinglig, men de långa stjälkarna gör den till en fin snittblomma.

Den holländska lökodlaren P. C. NIJSSEN har många gamla sorters narcisser och samarbetar bland annat med lökmuseet HORTUS BULBORUM. Ett par kan man hitta i trädgårdsbutikerna under hösten och Rosendals trädgård brukar sälja lökar från odlaren Joséphine Dekker i Holland. BOTANICUS är specialiserade på ovanliga lökväxter och har några historiska narcisser.

Omslag-Historiska-tradgardar-featured

Historiska trädgårdar. Att bevara ett föränderligt kulturarv, av Maria Flinck

Få personer i Sverige har lika stor erfarenhet av att arbeta med historiska parker och trädgårdar som Maria Flinck. Hon har bland annat tagit fram vårdprogram för en mängd historiska trädgårdar i Stockholm. 1995 fick hon Augustpriset för boken Tusen år i trädgården, från södermanländska herrgårdar och bakgårdar. I boken delar Maria generöst med sig av sin kunskap stora erfarenhet. Men det är ingen bok om praktisk trädgårdsskötsel. I första hand handlar den om antikvariska arbetsmetoder. Centrala frågor är hur man förhåller sig till olika typer av källmaterial, hur man går tillväga när man inventerar en historisk trädgård, hur man upprättar ett vårprogram och vad som bör ingå samt hur man formulerar vad det är som gör en viss trädgårdsanläggning värdefull och värd att bevara. Maria är van vid att arbeta som redaktör och det märks när man läser. Trots det akademiska innehållet är det en lättläst bok.

Omslag Historiska trädgårdar