Det var många idéträdgårdar på Chelsea och om jag skulle skriva om var och en av dem så skulle hela sommaren passera innan jag var klar. Därför blir det ett hopkok med ett bildgalleri istället.
The Waterscape garden ritades av Hugo Bugg som med sina 27 år är den yngsta som någonsin har ritat en showgarden på Chelsea. Men han har redan fått guldmedaljer på RHS (The Royal Horticultural Society) utställningar vid Hampton court och Tatton park. Med sin trädgård ville Bugg föra fram The Blu Water Project, som är ett 10 år långt projekt där man arbetar med att värna tillgången på friskt vatten. Trädgården är ett spel mellan hårt och mjukt, människoskapat och naturligt.
Mest hypad av alla växter var nog Lysimachia atropurpurea ‘Beaujolais’, purpurlysing, som är vildväxande på Balkan och i Turkiet. Det är en tvåårig släkting till den gula praktlysingen som finns i var och varannan trädgård. Purpurlysingen vill ha en solig plats med väldränerad jord som inte blir för torr. Jag har inte provat den, men måste verkligen göra det!
Andra platsen skulle jag säga kneps av en gul lupin med namnet ‘Chandelier’ och som fanns lite varstans. Här syns den i Laurent-Perrier-trädgården, formgiven av Luciano Giubbilei, som tog hem Best in show och vann hela kalaset. I trädgården fanns bland annat två 70-åriga häggmisplar som grävts upp och flyttats till Chelsea. Giubbilei använde sig av svala blå nyanser kombinerat med ljusgult och limegrönt. Mitt intryck vara att han mer än någon annan såg växterna som medel för att skapa färg och form. Ett osentimentalt tillvägagångssätt med ett svalt och snyggt resultat. Men aningen opersonligt.
