Posts tagged akritekturhistoria

Trädvårdsplan-för-Tensta-kyrkogård-Tryckkvalitet-1

Trädvårdsplaner för Balingsta och Vattholma pastorat utanför Uppsala

Mellan 2012 och 2014 ingick jag i en tvärvetenskaplig grupp som arbetade med att upprätta trädvårdsplaner för samtliga kyrkogårdar i Upplands västra kontrakt inom Uppsala stift. Projektet initierades och leddes av Cecilia Wannfors, restaureringsarkitekt och fastighetskonsult inom Svenska kyrkan. I den ursprungliga arbetsgruppen ingick också arboristen Cathrine Bernard och landskapsarkitekten Lotta Sobéus. Det första vi gjorde var att utarbeta en mall för trädvårdplanen med historik, kulturhistorisk värdering, analys av befintligt trädbestånd, förslag, inventering av trädbeståndet med konditionsbedömning samt aktuella ritningar och förslagsritningar. Så småningom kompletterades gruppen med ytterligare tre antikvarier: Lotta Wistrand von Liewen, Karna Jönsson och Gunhild Eriksdotter. Nu är projektet avslutat, men fler kyrkogårdar följer.

Läs mer om projektet här

Versaler betyder att länken leder till trädvårdsplanen som pdf.

Vattholma pastorat

LENA KYRKOGÅRD

ÄRENTUNA KYRKOGÅRD

TENSTA KYRKOGÅRD

Balingsta pastorat

BALINGSTA KYRKOGÅRD

VÄSTERÅKERS KYRKOGÅRD

UPPSALA-NÄS KYRKOGÅRD

Dalby kyrkogård

Hagby kyrkogård

Ramsta kyrkogård

 

 

Rivning av Norra_Station

Klockhuset har redan gått in i himlen

De flesta stockholmare har lyssnat på diskussionerna om Klockhuset med åtminstone ett öra. Klockhuset ingick i Norra stationsområdet som var en utpräglad godsstation. För ritningarna svarade SJs chefsarkitekt Folke Zettervall som ritade samtliga byggnader som uppfördes inom området sedan stationen vid Norra Bantorget flyttats dit.

I februari i år “råkade”  man riva byggnaden trots att dess bevarande diskuterats under lång tid. Trots att Stockholms stadsmuseum motsatte sig en rivning beslutades att byggnaden skulle bort. När rivningen av klar blev det folkstorm och flera politiker fördömde rivningen och sa att det berodde på bristande kommunikation mellan förvaltningarna.

Idag kom beskedet att klocktornet som ingått i byggnaden ska återuppbyggas på en annan plats inom den nya stadsdelen Hagastaden. Teglet i den gamla byggnaden såldes och lades sedan upp på blocket för 16 kronor stenen. Här dras verkligen flera viktiga frågor inom kulturmiljövården till sin spets. Kan vi få tillbaka det gamla klocktornet? Blir det verkligen samma byggnad när den rivits och återuppbyggs på en annan plats, förvisso med vissa ursprungliga byggnadsdelar? Hur lång tid kan det bli mellan rivning och återuppbyggnad av ett hus för att det ska ses som att vi fått tillbaka det? Hur stor andel av byggnadsdelarna måste vara ursprungliga för att det ska vara samma hus.  I det här fallet har det hunnit gå en dryg månad mellan rivning och beslut om återuppbyggnad. Är det aktuellt för ett hus som är fem år, tio år eller kanske hundra?

Klockhuset revs och kommer aldrig att finnas igen. Visst kan man bygga upp en kopia, men det kommer aldrig att bli samma klockhus. Flytta diskussionen till andra hotade byggnader som fortfarande går att rädda (listan är lång i Stockholm ,men även i andra städer.) istället för att göra detta till en symbolfråga utan något egentligt innehåll.

Foton: Wikimedia I99pema

Norra station